Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna mellan kommunal- och friskolelärares upplevelser av deras sociala och psykiska arbetsmiljö samt besvara frågeställningarna. Där första är vilka arbetsmiljöfaktorer framkommer vid upplevelseskillnaderna samt vilken påverkan har de på arbetsmiljön? och andra, finns det skillnader i hur lärare från kommunal- och friskola upplever den ökande konkurrensen? Om ja, vad kan dessa skillnader bero på?För att besvara syftet har åtta lärare från Luleå fri- och kommunala skolor intervjuats där resultatet presenterats samt analyserats mot teorier. Slutsatserna är att stöd och tid är två centrala arbetsmiljöfaktorer, dessa påverkar framförallt friskolans lärare eftersom de har mindre tid på grund av bland annat marknadsföringsuppgifter. Det är upplevelseskillnader mellan kommunal och friskolans lärare där kommunala inte upplever konkurrens i samma utsträckning som friskolans lärare.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Denna studie grundas på en kvalitativ forskning i form av empiriskt material från litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstår mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan många gånger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer från olika nivåer. Studien belyser även hur kommuner ständigt arbetar för att anses som attraktiva för såväl invånare som näringsliv. För en grundläggande förståelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i två centrala planeringsfrågor, infrastruktur och näringsliv.

Syftet med denna studie är att mäta och analysera detaljhandlares uppfattningar om konkurrenshot utifrån fyra olika hypotetiska valsituationer, ett Choice Experiment. Urvalsgruppen bestod av cityhandlare inom ett geografiskt definierat område i Gävle stad i Sverige. Resultatet indikerar att cityhandlare uppfattar konkurrens mellan marknadsplatser i viss utsträckning. Dock indikerar resultatet att konkurrens uppfattas inom marknadsplatsen i högre utsträckning i jämförelse med konkurrens mellan marknadsplatser..

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning.

Syftet med följande studie är att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isåfall hur detta manifesteras i olika konkurrenspräglade situationer. För att ta reda på detta intervjuades 9 universitets-studenter någonstans i Sverige där de fick besvara 13 frågor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansåg sig kunna uppleva en viss form och nivå av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framträdande då det gäller att behöva tävla med sina medmänniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekräftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan på studenters mentala hälsa då man uppgav att man i konkurrenspräglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller självförakt..

Det svenska spelmonopolet har under de senaste åren upplevt ökad konkurrens från utländska aktörer i form av nätspel. Området aktualiseras ytterligare då AB Svenska Spel ansökt om att få bedriva nätkasino. Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska nätspelsmarknaden har utvecklats sedan de utländska aktörerna inträtt och vilken effekt det haft på AB Svenska Spel. Författarna till studien använde kvantitativ data för att studera hur koncentrerad marknaden är. Resultatanalysen ledde till slutsatsen att marknaden utvecklats till en kombination av både Bertrandoligopol och monopolistisk konkurrens.

SammanfattningSyftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg..

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar på lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer på deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".